Förresten, om man gör som du säger och räknar Clupeider istället för bara skarpsill så är det frågan om inte den totala biomassan i själva verket minskat sen 70-talet och då känns det onödigt att ens behöva diskutera skarpsillens skuld i det hela.

Det var länge sedan jag skrev på fiskesnack. Då var våra teorier ganska nya, med mycket som vi då inte kunde förklara. Jag kunde inte så mycket då och det var mest ett test för att se hur det hela skulle bli mottaget. Egentligen var inte mottagandet så dåligt, om man bortser från den första sidan av slentrianmässiga avfärdanden. Dom som faktiskt läste igenom teorierna lite noggrannare var inte lika kategoriska.

Vi håller precis på att skriva de sista orden i en rapport som ska sammanfatta vad vi har kommit fram till. Låt oss säga att vi har lite bättre bevis nu än vi hade då. Hemsidan måste förresten uppdateras också för att hänga med. Så, chansen är att du kommer höra mer från skogochfisk inom en snar framtid. Intressant nog så har jag funderat på att skriva nått på fiskesnack igen för att berätta vad som hänt sen sist.

Jag kanske var lite väl kategorisk när jag avfärdade svälten i min tidigare kommentar. Vi tror på att en massa problem är kopplade till en förändrad kemisk miljö i haven. Det kan ha en både primär och sekundär effekt på fisken, dvs. den kan skada fisken genom att förändra zooplanktonsamhället också.

Men, sen finns det också en undersökning från Kalmar där man testat att föda upp abborrar. Dels med zooplankton från områden där reproduktionen fungerar, och dels från områden där den inte gör det. Jag har inte den tillgänglig här, men om jag minns rätt så var inte resultatet helt självklart. Jag har för mig att både tillväxten och dödligheten var högre för abborrar som fick zooplankton från områden med fungerande reproduktion. Det tyder i alla fall inte på att det är artsammansättningen som är problemet.

Urban,

Jag håller helt med dig när det gäller skarpsillsuppdraget. Däremot förstår jag inte varför du tror på teorin bakom. Om det är som du säger att skarpsillen har ökat rejält under de senaste två åren så har det skett samtidigt som torsken har ökat också. Det tyder på att det inte finns något direkt samband mellan dom två.

Gäddan och abborren har varit på väg bort sen 70-talet och där finns inte heller nått samband, som jag visade tidigare.

Så, vad är det som gör att du tror att teorierna om skarpsillen är korrekta? Jag tycker inte dom verkar stämma på någon punkt.

Jag ska villigt säga att Östersjön är mitt område och hur det ser ut på andra ställen har jag inte särskilt bra koll på.

Till viss del håller jag med dig om att det finns en koppling mellan torsk och skarpsill. Som mat åt torsken så minskar skarpsillen när det finns mycket torsk och ökar när det finns lite torsk. Det som jag är skeptisk till är det motsatta, att skarpsillen skulle kontrollera torskpopulationen. Jag kan inte se hur den kontrollen skulle gå till. Det har kastats fram sådant som att skarpsilen skulle äta upp torskrommen men det motsägs av att man inte hittat några större mängder torskrom i magarna på skarpsillar.

Tvärtom borde en stor mängd skarpsill vara bra för torsken för då finns det mat i överflöd. Därför tror jag att det är någonting annat som kontrollerar mängden torsk i haven.

Om man t.ex. tittar på Casinis rapport så finns det ett diagram där med den totala biomassan för torsk och skarpsill. Jag tycker det syns ganska tydligt att skarpsillskurvan följer torskkurvan med något års fördröjning. På 90-talet når inte skarpsillen upp till några rekordnivåer förrän torskbeståndet verkligen kollapsat.

Du säger också igen att skarpsillen har bara ökat sen 90-talet men det stämmer inte med några siffror jag sett. Enligt Casini sker en nedgång med 50% från rekordnivåerna 1995 till 2003. Om torsken hade varit direkt påverkad av mängden skarpsill i haven så borde den nedgången ha haft ett direkt samband med mängden torsk.

Jag utgår bara från fiskeriverkets egna uppgifter och dom som verkar vara allmänt accepterade inom debatten. Den Casini-rapport jag länkar till är den som vanligtvis används för att försvara teorin om att det är skarpsillen som är problemet.

Vad intressant att någon från forskarhåll faktiskt vågar ta debatten. Då kanske man nästan våga drömma om att någon ska försöka kritisera skogochfisk ur ett vetenskapligt perspektiv någon gång i framtiden. (debattekniken har varit mest ignorering och förlöjligande hittils.)

Nu blev jag tvungen att leta upp din rapport och läsa igenom den lite noggrannare. Ur ett strikt skogochfiskperspektiv så spelar det ingen större roll om abborrarna dör för att de saknas ämnen i vattnet som är nödvändiga för dom eller om förändringarna i den kemiska miljön har förändrat djurplanktonsamhället så jag tänker inte argumentera om dina slutsatser. Däremot har jag några frågor.

1. Du skriver att ”The lack of growth that Lervik perch showed at the early stage is most likely fatal when the season proceeds…” Jag undrar, hur mycket vet man egentligen om exakt hur och när ynglen dör? Jag minns att jag såg ett nyhetsinslag om Lars Ljunggren förra året tror jag när han var ute och letade yngel. Då lät det som att man hade varit där på våren och sett rom för att sedan komma tillbaka några månader senare utan att hitta några yngel. Hur mycket vet man om tiden däremellan? Vet man om ynglen överhuvudtaget har ätit någonting innan de dör?

2. Du nämner problemen kring Gotland och verkar betrakta det som samma typ av problem. Men, Gotland och Åland har haft problem med reproduktionen sedan 70-talet och de flesta tänkbara orsaker till förändringar i zooplanktonsamhället som du nämner är från senare tid. Tror du att problemen runt Gotland och problemen i Kalmarsund har samma orsak?

3. Hur mycket vet man om tidsutvecklingen för zooplankton i de berörda områdena. Uppenbarligen så är det olika från plats till plats, men kan man direkt säga att det inte alltid har varit så? Säg t.ex. att det är något annat problem som drabbar abborrarna. Någonting som gör dom allmänt svagare och har sämre tillväxt. Man borde då förvänta sig att dom först slås ut i områden där de lever på gränsen för sin överlevnad, som i ytterskärgården. Alltså områden där zooplanktonsamhället eller salthalten eller vad som helst inte är så gynnsamt för abborre.

4. Du nämner under framtida försök fältstudier. Som att t.ex. göra om de aktuella experimenten på de faktiska platserna. Har det gjorts några fler experiment sen det här skrevs? Från en skogochfisksynvinkel så skulle man kunna kritisera experimenten för att, såvitt jag förstod det, inte använda vatten från de aktuella platserna, så fältstudier är intressanta.

I övrigt så måste jag säga att jag gillar den här rapporten. Fiskforskning har en tendens att handla alldeles för mycket om inventeringar och alldeles för lite om att försöka hitta lösningar på faktiska problem.