Gång på gång på gång så hör man forskare skylla beståndsnedgångar på skarpsillen som har fått stå som någon universell syndabock för alla problemen i haven. I DN idag så berättar Lars Ljunggren om nya lyckade projekt för att få gäddor att lyckas med reproduktionen i Kalmar Sund. Artikeln i sig är bra ända fram tills åsikterna börjar komma fram mot slutet:

Enligt Lars Ljunggren hänger gäddans tillbakagång samman med att torsken minskat så kraftigt. När torsken försvann från Östersjön fick skarpsillen fritt spelrum. I ytterskärgården konkurrerar skarpsillen med gädd- och abborrynglen om födan. I takt med gäddans tillbakagång i havet blir ynglen från den sötvattenslekande fisken allt viktigare.

– Vi håller bestånden av gädda och abborre under armarna tills vi kommit till rätta med de storskaliga problemen i Östersjön. Det är relativt enkla och billiga ingrepp som skulle kunna genomföras på många ställen, säger Lars Ljunggren.

Problemet med att skylla på skarpsillen är att det inte finns några som helst belägg överhuvudtaget att de skulle ha någonting att göra med nedgången för Gäddan. 

Vad är det då vi vet om gäddan? Problemen började under 70-talet runt Gotland och Åland. Under 90-talet har sedan problemen dykt upp i Kalmar Sund och de rör sig succesivt från ytterskärgården längre och längre in mot land, och norrut längs Östersjökusten. Tidigare i år gällde larmen Roslagen. Symptomen är att trots att det finns gott om rom så dör ynglen strax efter att de gjort sig av med gulesäcken och börjat äta själv, till synes av svält.

Vad är det vi vet om skarpsillen? Sen torsken gick ned kraftigt under tidigt 90-tal så har skrpsillen ökat explosionsartat, enligt forskarna. Till antalet kanske det är sant, men samtidigt har medelvikten för skarpsill minskat så att den totala förändringen i biomassa har inte varit lika omfattande. 

Vad vet vi om födan i skärgården, djurplankton alltså? I korta ord, ingenting. Mig veterligen finns inga tidsserier alls för hur mängden djurplankton har förändrats längs den svenska östersjökusten. Man ska komma ihåg här att en art som verkligen gått framåt är spiggen. Den som har sett en storspigg i aktion borde tycka det ganska konstigt att den skulle vara bättre på att hitta föda än en lite gädda. 

Så vad är slutsatsen av det hela? Skarpsillens utveckling verkar inte visa någon korrelation med utvecklingen för gäddan. Att skylla på att det är matbrist som är problemet är minst sagt tveksamt. 

Sen finns det också en grundläggande fråga här. Kan verkligen ett stim av skarpsill simma in från djuphavet nästan in på land där gäddynglen finns och där äta upp all mat. Jag tycker ändå att det borde vara en exponentiell nedgång i mängden mat så att det blir ofördelaktigt för stimmet att vara där inne, långt innan maten tar slut för gäddynglen. 

Att såna här gissningar återges helt okritiskt i en av våra största dagstidningar är ett stort problem. Upprepas någonting tillräckligt många gånger så blir det en sanning. I det här fallet trots att bevisen antingen är mycket svaga eller rent obefintliga.

 

Läs mer om gäddan här och här.

Taggar: , , , ,

  1. Urban Bryngeld’s avatar

    Du får tro vad du vill om korrelationen mellan skarpsill / torsk i Östersjön men en sak tar du gruvligt fel på och det är att biomassan inte skulle ökat nämnvärt.

    Det är sant att medelvikten på skarpsillen minskat men det är för att de allra senaste årskullarna varit så kraftiga och nu utgör småskarpsill därför en väldigt stor del av den totala biomassa. Att skarpsillen skulle vara mer ”undernärd” nu än förr tror jag inte på, de äldre årskullarna är stora, feta och fina. Däremot är strömmingen skrala som pinnar men det är en annan fråga.

    Om du på allvar tror att skarpsillbiomassan inte är större idag än under 90-talet så lever du inte i verkligheten…

  2. Matyin’s avatar

    Du kan ju t.ex. läsa följande papper av Casini etc. http://www.fiskeriverket.se/download/18.323810fc116f29ea95a80004521/Casini_2008.pdfhttp://www.fiskeriverket.se/download/18.323810fc116f29ea95a80004521/Casini_2008.pdf.

    Det finns en fin figur där som visar biomassan för skarpsill. Runt 1975 var biomassan runt 1,5 miljoner ton. 1985 var det nere i 0,7 miljoner ton. Som mest under 90-talet var det uppe i 3 miljoner ton. Och slutligen 2006 var det nere i runt 1,8 miljoner ton.

    Jag har inga uppgifter efter 2006 här för tillfället. Letar upp det om du tycker det behövs. Men 2006 var det i alla fall mindre skarpsill än under 90-talet. Ganska mycket mindre än under toppåren faktiskt.

    Nu skulle jag inte bli förvånad om skarpsillen har ökat något under de senaste tre åren eftersom allt verkar göra det. Det skulle i sådana fall bara stärka min tes om att skarpsillen inte har med torsken att göra eftersom torsken också ökat under den perioden.

    Noterbart är också att mellan 1994 och 2003 så minskade biomassan av skarpsill med hälften utan att det hade någon effekt på torsken.

  3. O’s avatar

    Hej! Kan hålla med dig ang. skarpsillsteorin en del. Upprepas något alltför mycket blir det en sanning till slut. Lite så har det blivit nu med fiskeriverkets teorier. Men jag kan hålla med om att det låter logiskt. Sen är frågan om det är så? Fiskeriverket håller på med stora forskningsprojekt om detta just nu, lite sent kanske, men bättre sent än aldrig!

    Ang. att du skriver att skarpsill från djupen ska gå in och äta upp gäddans mat inne i grunda fjärdar håller jag med dig.. Men det är inte det som fiskeriverkets teori, du har missuppfattat där lite. Clupeider betar djurplanktonen längre ut, och att djurplanktonsamhället möjligtvis är länkat till samhället i innerskärgården, dvs att egentliga Östersjön förser lekområdena med djurplankton. Är det så så…

    Mvh

  4. Matyin’s avatar

    Om det är skarpsillsuppdraget du tänker på med de stora forskningsprojekten så är jag mycket tveksam till hur man på något sätt hade tänkt sig att få ut något resultat av det. Oberoende av om teorierna bakom är riktiga eller inte. Det känns så begränsat att alla effekter borde vara försumbart små.

    Jag har hört teorierna om att de skulle beta av djurplanktonen längre ut också. Den bygger, som så många andra teorier, på att man faktiskt kan hitta det där sambandet mellan inner- och ytterskärgård. Jag är skeptisk. Men å andra sidan så finns det så extremt lite studier på djurplankton. Så vitt jag har hört så har man samlat in en hel del prov, men av någon anledning aldrig analyserat dom. Där borde man satsa mycket mer på forskning.

    I allmänhet så är jag mycket skeptisk till hela idén om att gäddynglen dör av brist på mat. Så tomt tror jag inte att havet är så att det inte går att föda ett enda yngel.

  5. Matyin’s avatar

    Förresten, om man gör som du säger och räknar Clupeider istället för bara skarpsill så är det frågan om inte den totala biomassan i själva verket minskat sen 70-talet och då känns det onödigt att ens behöva diskutera skarpsillens skuld i det hela.

  6. O’s avatar

    Vi får se, det jobbas en hel del med skarpsillsuppdraget nu.
    Sambandet mellan inner och ytterskärgård är som du säger inte visat riktigt, och många teorier bygger på det. Men jag tänker inte avfärda det bara för att det inte är bevisat.
    Det finns gott om djurplankton, det finns mat i innerskärgården, men det finns många olika arter som är mer eller mindre lämpliga. Vad jag sett så har rotatorier ökat i flera områden under senaste år, detta är en personlig observation. Och rotatorier är ingen lämplig föda för vare sig abborre eller gädda.

    Såg att du representerar SkogochFisk. Såg det för några år sen på Fiskesnack, och det blev väl inte så väl mottaget. Har faktiskt väldigt svårt att ta in den teorin själv, tycker den verkar långt mer långsökt än att maten vid den ytterst kritiska tiden är borta/undermålig..

    Mvh

  7. Matyin’s avatar

    Det var länge sedan jag skrev på fiskesnack. Då var våra teorier ganska nya, med mycket som vi då inte kunde förklara. Jag kunde inte så mycket då och det var mest ett test för att se hur det hela skulle bli mottaget. Egentligen var inte mottagandet så dåligt, om man bortser från den första sidan av slentrianmässiga avfärdanden. Dom som faktiskt läste igenom teorierna lite noggrannare var inte lika kategoriska.

    Vi håller precis på att skriva de sista orden i en rapport som ska sammanfatta vad vi har kommit fram till. Låt oss säga att vi har lite bättre bevis nu än vi hade då. Hemsidan måste förresten uppdateras också för att hänga med. Så, chansen är att du kommer höra mer från skogochfisk inom en snar framtid. Intressant nog så har jag funderat på att skriva nått på fiskesnack igen för att berätta vad som hänt sen sist.

    Jag kanske var lite väl kategorisk när jag avfärdade svälten i min tidigare kommentar. Vi tror på att en massa problem är kopplade till en förändrad kemisk miljö i haven. Det kan ha en både primär och sekundär effekt på fisken, dvs. den kan skada fisken genom att förändra zooplanktonsamhället också.

    Men, sen finns det också en undersökning från Kalmar där man testat att föda upp abborrar. Dels med zooplankton från områden där reproduktionen fungerar, och dels från områden där den inte gör det. Jag har inte den tillgänglig här, men om jag minns rätt så var inte resultatet helt självklart. Jag har för mig att både tillväxten och dödligheten var högre för abborrar som fick zooplankton från områden med fungerande reproduktion. Det tyder i alla fall inte på att det är artsammansättningen som är problemet.

  8. Urban Bryngeld’s avatar

    Fiskeriverkets ”skarpsillsutrotningsuppdrag” är galenskap, eftersom skarpsillen inte är någon stationary art, det är väl fel att kalla den ”migratory”, den termen benämner man väl tonfisk och sånt som följer ett patter. men den flyttar sej över otroliga avstånd på kort tid… 15-20 sjömil per dygn är inte ovanligt för concregations som innehåller tusentals ton…

    därför är jag otroligt skeptisk till ”skarpsilluppdraget” men teorin bakom kan vara korrekt (jag tror den är det). Enda sättet att ta reda på är genom ett storskaligt utrotningsfiske med den kommersiella flottan. Detta är dock inget vi är intresserade av då vi gärna ser att skarpsillen förvaltas med försiktighet…

    Men jag vill bara påpeka att det skett en otrolig ökning av biomassan av skarpsill de senaste tre-fyra åren… framförallt de 2 senaste…

  9. Matyin’s avatar

    Urban,

    Jag håller helt med dig när det gäller skarpsillsuppdraget. Däremot förstår jag inte varför du tror på teorin bakom. Om det är som du säger att skarpsillen har ökat rejält under de senaste två åren så har det skett samtidigt som torsken har ökat också. Det tyder på att det inte finns något direkt samband mellan dom två.

    Gäddan och abborren har varit på väg bort sen 70-talet och där finns inte heller nått samband, som jag visade tidigare.

    Så, vad är det som gör att du tror att teorierna om skarpsillen är korrekta? Jag tycker inte dom verkar stämma på någon punkt.

  10. Urban Bryngeld’s avatar

    jag tror det för att:

    under 60-talet så var det mycket skarpsill men inte så mycket torsk…
    under 60-70 talet så låg sovjetiska ”moderskepp” och fiskade hundratusentals ton skarpsill utanför gotland… sen när deras fiske avtog (för de fiskade så hårt) så exploderade torskbeståndet upp till de mytomspunna ”80-talsnivåerna”…

    När det sedan togs ut rejäla ”skördar” ur det stora torskbeståndet av sverige i kombination med att sovjet låg och drog på lektorsken i ”gråa zonen” så decimerades torsken till ganska låga nivåer under 90-talet… i parallell med att torsken minskade så ökade skarpsillen och har ökat sedan dess…

    I Nordsjön kan man också se en liknande parallell mellan demersala och pelagiska bestånd… efter den stora sillkollapsen för 30-40 år sedan så tog det inte länge innan hela nordsjön kokade över av kolja och gråsej… då drog danskarna igång och fiskade kolja och gråsej till industrifisk på löpande band… när de ”decimerat” klart så kom sillen tillbaka i rasande fart och mellan ca 1990-2004 har det varit goda förekomster av sill i nordsjön men sedan 2005 har det minskat allt mer för varje år… och nu i samband med att västerhavets sillbestånd är i kris så kokar skagerrak över av gråsej igen…

    dessutom har det sydvästa makrillbeståndet som utrotades på 70-talet av englands ringnotsflotta kommit tillbaka med besked de senaste åren (faller i perfekt synk med sillens recession) och har ökat närmast explosionsartat (särskilt mellan 2007 till 2008…)

    det finns alldeles för mycket observationer på att pelagiska bestånd och demersala ”går om varann” för att jag inte skall tro på skarpsill/torsk balansen… det behöver ju inte vara så med alla bestånd i alla hav men historien upprepar sej gång och på gång… visst ökar torsken men jag tror inte vi kommer upp i mångmiljonsbestånd utan att tränga undan skarpsillen på något sätt (antingen får den ökande torsken käka upp den eller så fiskas den upp)… idealet vore om det blev en balans där torsken ligger på typ en halv miljon ton som man kan skörda av och skarpsillen kan hållas upp på ungefär den nivån den ligger idag…

  11. Matyin’s avatar

    Jag ska villigt säga att Östersjön är mitt område och hur det ser ut på andra ställen har jag inte särskilt bra koll på.

    Till viss del håller jag med dig om att det finns en koppling mellan torsk och skarpsill. Som mat åt torsken så minskar skarpsillen när det finns mycket torsk och ökar när det finns lite torsk. Det som jag är skeptisk till är det motsatta, att skarpsillen skulle kontrollera torskpopulationen. Jag kan inte se hur den kontrollen skulle gå till. Det har kastats fram sådant som att skarpsilen skulle äta upp torskrommen men det motsägs av att man inte hittat några större mängder torskrom i magarna på skarpsillar.

    Tvärtom borde en stor mängd skarpsill vara bra för torsken för då finns det mat i överflöd. Därför tror jag att det är någonting annat som kontrollerar mängden torsk i haven.

    Om man t.ex. tittar på Casinis rapport så finns det ett diagram där med den totala biomassan för torsk och skarpsill. Jag tycker det syns ganska tydligt att skarpsillskurvan följer torskkurvan med något års fördröjning. På 90-talet når inte skarpsillen upp till några rekordnivåer förrän torskbeståndet verkligen kollapsat.

    Du säger också igen att skarpsillen har bara ökat sen 90-talet men det stämmer inte med några siffror jag sett. Enligt Casini sker en nedgång med 50% från rekordnivåerna 1995 till 2003. Om torsken hade varit direkt påverkad av mängden skarpsill i haven så borde den nedgången ha haft ett direkt samband med mängden torsk.

  12. Urban Bryngeld’s avatar

    Om det skett en 50%ig nedgång av biomassan mellan 1995 till 2003 så är det ytterst märkligt att fisket bara blivit bättre och bättre för flottan (särskilt under den andra hälften av den perioden du nämner)…

    Det kan säkert ha skett en viss nedgång men att en halvering av beståndet inte skulle inverka alls på fiskets effektivitet har jag mycket svårt att tro…

  13. Matyin’s avatar

    Jag utgår bara från fiskeriverkets egna uppgifter och dom som verkar vara allmänt accepterade inom debatten. Den Casini-rapport jag länkar till är den som vanligtvis används för att försvara teorin om att det är skarpsillen som är problemet.

  14. Olof Engstedt’s avatar

    Jag som var O där ovan. Jag har utfört och skrivit den undersökning du refererar till. Och om du läser den så är dödligheten, eller vilken annan litteratur om gädd/abborryngel i det kritiska första stadiet (Karås t.ex), så är tillväxten viktigast. Sen att några fler dör i den behandlingen spelar ingen roll. Efter några veckor lever enbart de som har tillväxt, resten är döda.

    /O

  15. Matyin’s avatar

    Vad intressant att någon från forskarhåll faktiskt vågar ta debatten. Då kanske man nästan våga drömma om att någon ska försöka kritisera skogochfisk ur ett vetenskapligt perspektiv någon gång i framtiden. (debattekniken har varit mest ignorering och förlöjligande hittils.)

    Nu blev jag tvungen att leta upp din rapport och läsa igenom den lite noggrannare. Ur ett strikt skogochfiskperspektiv så spelar det ingen större roll om abborrarna dör för att de saknas ämnen i vattnet som är nödvändiga för dom eller om förändringarna i den kemiska miljön har förändrat djurplanktonsamhället så jag tänker inte argumentera om dina slutsatser. Däremot har jag några frågor.

    1. Du skriver att ”The lack of growth that Lervik perch showed at the early stage is most likely fatal when the season proceeds…” Jag undrar, hur mycket vet man egentligen om exakt hur och när ynglen dör? Jag minns att jag såg ett nyhetsinslag om Lars Ljunggren förra året tror jag när han var ute och letade yngel. Då lät det som att man hade varit där på våren och sett rom för att sedan komma tillbaka några månader senare utan att hitta några yngel. Hur mycket vet man om tiden däremellan? Vet man om ynglen överhuvudtaget har ätit någonting innan de dör?

    2. Du nämner problemen kring Gotland och verkar betrakta det som samma typ av problem. Men, Gotland och Åland har haft problem med reproduktionen sedan 70-talet och de flesta tänkbara orsaker till förändringar i zooplanktonsamhället som du nämner är från senare tid. Tror du att problemen runt Gotland och problemen i Kalmarsund har samma orsak?

    3. Hur mycket vet man om tidsutvecklingen för zooplankton i de berörda områdena. Uppenbarligen så är det olika från plats till plats, men kan man direkt säga att det inte alltid har varit så? Säg t.ex. att det är något annat problem som drabbar abborrarna. Någonting som gör dom allmänt svagare och har sämre tillväxt. Man borde då förvänta sig att dom först slås ut i områden där de lever på gränsen för sin överlevnad, som i ytterskärgården. Alltså områden där zooplanktonsamhället eller salthalten eller vad som helst inte är så gynnsamt för abborre.

    4. Du nämner under framtida försök fältstudier. Som att t.ex. göra om de aktuella experimenten på de faktiska platserna. Har det gjorts några fler experiment sen det här skrevs? Från en skogochfisksynvinkel så skulle man kunna kritisera experimenten för att, såvitt jag förstod det, inte använda vatten från de aktuella platserna, så fältstudier är intressanta.

    I övrigt så måste jag säga att jag gillar den här rapporten. Fiskforskning har en tendens att handla alldeles för mycket om inventeringar och alldeles för lite om att försöka hitta lösningar på faktiska problem.

  16. Matyin’s avatar

    Om någon annan skulle råka följa diskussionen så kan ni hitta den aktuella rapporten här: http://www.fiskeriverket.se/download/18.2fd63c72114a6399bf68000826/B22-2005engstedt.pdf

« Tillbaka till textkommentarer